Avsnittsguide: #99 Apostle (Greta Van Fleet, Hardcore Superstar, Jin Roh: The Wolf brigade)

https://www.podbean.com/media/share/pb-666rw-9d4676

Grabbarna bjuder på en samlad recension kring lägerelden för första gången på länge. Den här gången handlar filmen om en kult. Utöver det snackas det om filmåret 1999, Led Zeppelin inspirerade bandet Greta Van Fleets fullalbums debut, Kents fortsatta hyllning av bandet Hardcore Superstar som också har släppt nytt och en skopa med asiatisk action på det. Sen spånas det även lite kort kring avsnitt 100!

Allt detta och MYCKET MER i veckans avsnitt, mycket nöje!

Hemsidan:

https://filmsmakarna.wordpress.com/

Här finns vi:

iTunes/Apple:

https://itunes.apple.com/us/podcast/creative-meltdown-podcast/id1171487351

Android (Smartphone/Samsung):

http://www.subscribeonandroid.com/creativemeltdownpodcast.podbean.com/feed/

Acast:

https://www.acast.com/creativemeltdownpodcast

Player.FM:

https://player.fm/series/creative-meltdown-podcast

Spotify:

https://open.spotify.com/show/1WhckMo5QmkT37CNwSBO7Z?si=VxHA6h0dQiaZD-lNKrOwxwÂ

Sociala medier:

Youtube:

https://www.youtube.com/channel/UCA4LWmsHj8LhZ8j8SSWf1Pg?view_as=subscriber

Twitter:

https://twitter.com/CreateMeltPod

Instagram:

https://www.instagram.com/createpod/

Annons

Calle Har Inte Sett… Scanners (1981)

Untitled

Få saker är ikoniska i den här världen, Michelangelos målning i Sixtinska kapellet, Cristo Redento i Brasilien och Inkastaden Chichén Itzá i Mexiko för att nämna några grejor. Filmvärlden är likadan, fler till siffrorna kanske men fortfarande lika ikoniska; Jack Nicholsons ”Here’s Johnny!” i The Shining, Sharon Stones förförande scen i Basic Instinct och Scanners huvudexplosion som till denna dag fortfarande hålls som den bästa i filmvärlden.

Likadant denna gång, kommer ta upp spoilers, hoppas att texten inte blir för drönande och kommer återigen ta mig friheten att dra dåliga skämt, puss på er!

Kort här då, inte sett filmen tidigare men fullt OMÖJLIGT att inte veta om den ikoniska scenen eller ha kollat upp den om man är lika nyfiken som jag. Så, vad handlar den här filmen om då? Jo det finns människor som kan kontrollera andra människor och läsa folks tankar, de människorna kallas då Scanners. Dessa människor anses med full rätt vara speciella för att säga det snällt, folk är rädda för dem, även det med full rätt. Filmen i sig börjar med en insikt i hur hemlösa klarar sig på gatan, letar överbliven mat på restauranger i gallerior. Detta möts av dömande blickar och tydlig kritik från en gammal dam som prompt efter att ha snackat en massa skit om den hemlöse mannen  får en stroke/epilepsianfall. Självklart är det inte så, den hemlöse mannen är ju såklart en Scanner som är oförmögen att kontrollera sina krafter. Kort därefter jagas han runt av två män som har fri sikt på hans rygg och skjuter honom med sömnpistol i handen; om ni inte redan har listat ut det så är det här en ganska ostig film, tillockmed ostigare än en urgröpt cheddar som blivit fylld med 15 olika ostar som inte alls är kompatibla och serveras med nachochips med ostsmak.

ScannersCap_00003

 

Mannen som då blivit nedsövd tas då från gatan in i värmen, får nya kläder och en säng i utbyte mot att en gubbe med dålig hållning och kass attityd bildligt talat skiter på honom. Pretty sweet deal if you ask me. Här får han då förklarat att han kommer bli studerad på grund av hans ”sjukdom” och lära sig att hantera den. Detta då på grund av att han är den enda som kan stoppa en Scanner vid namn Darryl Revok (Michael Ironside) som har gått rogue och scenen innan EXPLODERAT EN ANNAN SCANNERS HUVUD!!! Alltså, den här filmen är nästan 40 år och det är riktigt imponerande än idag att de har sådan kvalitét på effekterna.

Men för att komma tillbaka till filmen, företaget som då vill få fast den här Scannern heter då ConSec, kom ihåg det (har svårt att tro att ni kommer glömma det pågrund av hur ”on the nose” namnet är), och de ska då få den här mannen som synliges från ingenstans börjar göra telepatiska grejor, som heter Cameron Vale (Stephen Lack), att rädda dagen. Det som då påbörjas i detta läge i filmen är en 70 graders nedförsbacke i intresse. Tänk er börskraschen 1929. Huvudskådespelaren är bland de tråkigaste att kolla/lyssna på, vet inte om det är medvetet eller om han är träigare än Jason Statham, inte en mening har han någon som helt koppling till någon känsla, man bryr sig inte vad som händer med honom och i slutet av filmen blir det en sådan seg ”tvist” för att på något sätt ha med honom i filmen mindre. En konstig sak dock, Stephen Lack, som helt saknar filmjobb för tillfället, ser ut som Zachary Levi i Chuck. No joke, var ett par sekunder som jag byggde upp att det var hans farsa eller liknande, helt sjukt.

scanners-1.jpg

Men på tal om bra prestationer. Sam Fischer… eller Michael Ironside är den människan som bär upp filmen så gott det går, han vet att det är ett B-manus som har har att göra med och agerar som han ska i det läget, over the top och bjuder på sig själv. Men det som gör att den här filmen fortfarande är relevant idag är effekterna, de är (utöver huvudexplosionen) riktigt bra, nästan så bra att jag faktiskt känner mig lite illa tillmods att kalla det här för en B-film. Vi har få hud som skalas av, ådror som läcker, ögon som ploppar ut likt tandkräm ur en tub, människor genom glasrutor och löjliga explosioner som jag bara kan gissa mig till att det är just DE explosionerna som har inspirerat Michael Bays filmskapande. Det finns saker i filmen som gör den underhållande men fokuset tappas i manuset och filmen vet inte riktigt vad den vill. ”Är jag en skräckfilm, är jag en mysteriefilm eller är jag en B-action”, säger inte att man kan balansera olika genrer men den här filmen lyckas helt enkelt inte.

Så, till slutet av filmen. Vale blir då tillfångatagen av Revok (tänker bara Turok, haha… åhhh så fånigt) tillsammans med en dam från en grupp som då går emot Revok. Under denna tid får vi veta att gubben med dålig hållning visar sig vara far till både Vale och Revok och att det är hans försök till smärtstillande som har skapat alla Scanners, och han sålde det företaget till ConSec, kommer inte på något bra skämt här men litar på att ni intelligenta lyssnare/läsare kommer fram till något som drar på mungiporna. Så en stor foreshadow som mer blir väldigt tydlig när man har sett på liknande filmer visar sig vara det som det står för. Det är något med äldre filmer och väldigt övertydligt språk, aja… En battle of the minds påbörjas om det flyger skinnslamsor och blod överallt. Ådror expanderar och utvecklas till tumörliknande saker i bådas ansikten. Det ser ut som att Revok har koll på läget tills Vale eldar upp sig själv? Det klipps till svart och den kvinnliga motståndsmedlemmen vaknar upp och kommer in i rummet där fighten ägt rum, hon ser ett bränt lik i mitten av rummet som hon tror är Vale, med all rätt, men hör en röst i hörnet. Det är vad som ser ut som Revok men han säger att han är Vale… slut. Alltså, va? Det känns inte riktigt som att det tänks igenom alls, Revok har övertaget Vale sätter eld på sig själv och Revok låter Vale byta kropp med honom. Jag är inte emot idén men då lägger du fram det på ett annat sätt kanske, en manöver mot Revok istället för dig själv. Slutligen då, det är en film med bra koncept men den är all over the place. Tillbaka till skrivbordet, byt ut säg 30 procent av cast:en till folk som faktiskt verkar som att de bryr sig, håll på spänningen i filmen få folk att gissa lite mer kring avslöjanden och framförallt fokusera filmen, vad är det ni vill göra med den? Filmen är en produkt av sin tid men den har en bra Ironside, bra effekter och den bästa huvudexplosionen i filmvärlden to date, värd att se om du vill ha helheten men vill du bara se huvudexplosionen sök upp den på YouTube.

One Head Explosion to Rule them ALL

Har ni sett filmen? Tänker jag fel? Säg varför, alltid för att höra fler åsikter. Till nästa gång!

Betyg: 5/10

Discshop

CDON

Avsnittsguide: #98 The Haunting of Hill House (Tidningsbudens dag, Electric Six, Best F(r)iends)

https://www.podbean.com/media/share/pb-kpeg7-9ca6aa

I veckans avsnitt av CMP så pratar vi bland annat om den största och viktigaste dagen på året, nämligen Tidningsbudens dag! Ojojoj vad spännande!

Avoja har kikat på nya Netflix-serien ”The Haunting of Hill House”, Calle har lyssnat på senaste skivan från bandet Electric Six samt sett filmen ”Best F(r)iends” (med allas våran Tommy Wiseau i huvudrollen) och Kent har, som sista personen i världen, kollat på ”Black Panther”. Fullspäckat värre alltså!

Viktiga länkar:

Hemsida: https://filmsmakarna.wordpress.com

smartURL: http://hyperurl.co/CreativeMeltdownPod

iTunes/Apple:

https://itunes.apple.com/us/podcast/creative-meltdown-podcast/id1171487351

Android (Smartphone/Samsung):

http://www.subscribeonandroid.com/creativemeltdownpodcast.podbean.com/feed/

Acast:

https://www.acast.com/creativemeltdownpodcast

Player.FM:

https://player.fm/series/creative-meltdown-podcast

Spotify:

https://open.spotify.com/show/1WhckMo5QmkT37CNwSBO7Z?si=VxHA6h0dQiaZD-lNKrOwxwÂ

YouTube:

https://www.youtube.com/channel/UCA4LWmsHj8LhZ8j8SSWf1Pg?view_as=subscriber

Sociala medier:

Twitter:

https://twitter.com/CreateMeltPod

Instagram:

https://www.instagram.com/createpod/

Facebook:

https://www.facebook.com/CreativeMeltdownPodcast/

E-mail:

creativemeltdownpodcast@gmail.com

Calle Har Inte Sett… – The Thing (1982)

p5550_v_v8_ab.jpg

Klassiker är något som vi alla uppskattar, vissa av dem går oss förbi. Med den här bloggserien, om man kan kalla det för det, ska jag ta tag i filmer som flera har sett men gått mig förbi. Jag kommer ta upp spoilers i den här recensionen och erhålla mig rätten att dra dåliga skämt. Mycket nöje!

John Carpenters The Thing från 1982 är av många ansedd att vara ett mästerverk. De fysiska effekterna, spänningen och den helt underbara öppningen som lämnar folk undrande och åksjuka när kameraarbetet avslöjar att kameramannen antingen filmar utan handskar eller stativ. Men filmen öppnar då med en jaktscen, Norrmän i en helikopter mot en hund. Vinklarna är fenomenala och säger mer än vad folket på skärmen gör, något står inte rätt till. Jakten tar sig till en forskningsbas där förvirringen är total och vi möts av Kurt Russell som R.J. MacReady, en dålig förlorare och helikopterpilot, Wilford Brimley som Blair, basens biolog och Keith David (Childs) för att nämna några. Efter att helikoptern har exploderat på grund av ett misslyckat parti av ”Het Potatis” från Norrmännen, gör en av medarbetarna på forskningscentrumet processen kort och skjuter en manisk Norrman med gevär som fortfarande i sina sista sekunder vill ta livet av hunden som han har jagat.

Filmen tar efter den starka öppningen en mer avslappnad roll, vi kommer in i gänget på forskningscentrumet och hunden får pusta ut. Vi får inblick i att de är ute i vildmarken utan medel för kommunikation då radion i stora drag är död. Spänningen byggs sakta upp efter att MacReady och en medarbetare bestämmer sig för att undersöka den Norska basen. De lyckas hitta basen förstörd och nedbränd. Kvarlevorna av en bränd varelse med mänskliga organ förbryllar de två, så de plockar med sig saken till sin egen bas för ytterligare forskning.

thingcap02

Under tiden så lyckas inte riktigt hunden komma överens med resten av slädhundarna på basen. Det visar sig att hunden som Norrmännen har försökt napalmbomba med granater har blivit manifesterad ur H.P Lovecrafts sinne och har lärt sig att sitta. Armarna är det som säljer effekterna för mig, kroppsskräck på högsta nivå. Ryser när jag ens tänker på det, musiken av Ennio Morricone tar det över toppen också.

Med det är jakten igång igen. Varelsen förklädd som hund smyger runt på basen och våra hjältar försöker avsluta jobbet som Norrmännen inte klarade av. Vi får dock veta att den här varelsen klarar av att imitera andra varelser, även människor och allt den behöver göra är att vistas i närheten av dem. Misstänksamheten stiger på basen, en efter en blir de plockade av varelsen som vill ta sig bort från platsen med hjälp av ett rymdskepp som hittas halvklart. Basens biolog går helt bananas och blir inlåst i ett skjul tillsvidare. MacReady utnämner sig själv till ledare för gruppen då han är helt säker på att han inte har varit i kontakt med varelsen, gruppen håller inte riktigt med då några av hans kläder saknas, vilket väcker ytterligare misstankar. Myteri vankas men det slås ned omedelbart av ännu en attack av varelsen, de lyckas bränna den men för att vara helt säkra på att det inte kommer fortsätta genomförs ett blodtest. Mycket riktigt visar sig ännu en varelse bland de bundna människorna, inte den smidigaste lösningen på ett problem men ren och skär desperation gör saker med sinnet.

the-thing-005.jpg

Med resterande icke positiva människor fortfarande vid livet, sprängs rymdskeppet och alla andra säkra ställen på basen. De tar sig till skjulet för att titta in hos biologen som har försvunnit. Genom en fallucka i skjulet får gruppen reda på att generatorn har plockats bort, vilket innebär att det kommer bli svårt att hålla värmen för alla inkluderade. MacReady kommer då till slutsatsen som Norrmännen gjorde; ”Vi måste spränga skiten”. Varelsen, som har tagit biologens form, plockar hälften av de resterande medarbetarna medan sprängmedlen sätts upp, MacReady ser varelsen och konfronterar varelsen en sista gång till en underbar explosion. Ur bråtet kommer en slagen MacReady som är nöjd med sin prestation, in i bild kommer då Childs som inte undersökte falluckan. Båda två oklara om någon av dem kan vara varelsen. Men båda fullt medvetna om att de kommer att dö i kylan tillsammans med varelsen om den fortfarande lever.

The-Thing-Kurt-Russell1.jpg

Det här är en sådan film där man mer eller mindre är framåtlutad hela tiden. Precis som med Conan är jag helt förbryllad över att jag inte har tagit tag i det här tidigare. Varelsen och dess oförmåga att dö har både sina fördelar och nackdelar, från min sida blir man mer investerad i filmen för man vill verkligen att gruppen klarar sig men det blir samtidigt lite repetitivt när den ständigt kommer tillbaka, men samtidigt har jag svårt att säga vad som är den perfekta siffran för varelsen att överleva. Men jag köper en ostoppbar varelse som ständigt kommer tillbaka då gruppen är ovetande om hur varelsen verkligen fungerar samt den stora ”foreshadowing:en” när de kommer till den Norska basen. Filmen är urtypen för katt och råtta filmer, bara att i det här fallet resulterar det i mer gore, explosioner, paranoia, effekter som är SÅ pass vidriga att man får lust att ta en lång dusch efteråt. Men jag kan inte rekommendera den här filmen nog till folk som inte har sett den. Det enda riktiga klagomålet som jag har är vissa aspekter med kameraarbetet i början, den skakiga filmningen är lagom irriterande men det tar inte ifrån helheten av filmen men en sak som jag fortfarande tänker på. Annars är det John Carpenter i sin toppform och har charm som räcker och blir över, mycket till filmens fördel. Så gå och se på den för guds skull!

Om ni har några tankar kring filmen som jag har missat eller om ni bara känner för att snacka om den är det bara att kasta ut dem. Ha det gött, tills nästa gång!

//Calle

10/10

 

#97 Venom (Topp 10 skräckfilmer, Hold The dark, Shadow Of The Tomb Raider, Unfriended Dark Web)

43609958_10212765804761585_7005856078055342080_o.jpg

I avsnitt #97 av Creative Meltdown Podcast hyllar vi bioaktuella filmen Venom under en spoilerfri diskussion om Tom Hardys senaste rulle. Skrämmande nog så listar vi även vår topp 10-lista när det kommer till skräckfilmer, pratar om Netflixfilmen Hold The Dark och Unfriended Dark Web. Vi har dessutom spelat Shadow Of The Tomb Raider. Ännu ett fullspäckat avsnitt med andra ord, mycket nöje!
#createpod #venom #holdthedark #skräckfilmer #wearevenom #unfriendeddarkweb #netflix #tomhardy #shadowofthetombraider #tombraider #podcast #film #tv

http://hyperurl.co/CreativeMeltdownPod 

Besök gärna vår hemsida:

http://www.filmsmakarna.wordpress.com

#iTunes #Apple

https://itunes.apple.com/us/podcast/creative-meltdown-podcast/id1171487351

#Android #Smartphone #Samsung

http://www.subscribeonandroid.com/creativemeltdownpodcast.podbean.com/feed/

#Podbean

https://creativemeltdownpodcast.podbean.com

#Acast

https://www.acast.com/creativemeltdownpodcast

#PlayerFM

https://player.fm/series/creative-meltdown-podcast

#Spotify